När motstånd är ett skydd, inte ett ointresse
Det är vanligt att motstånd bottnar i:
- rädsla för att bli kritiserad eller “gjord till problemet”
- oro för att misslyckas eller inte räcka till
- tidigare negativa erfarenheter av samtal, terapi eller konflikter
- en vilja att undvika det som känns obekvämt
Hos många män (men även hos kvinnor) har det dessutom funnits mindre utrymme att träna på att sätta ord på känslor. Då kan relationsträning kännas främmande trots att viljan att relationen ska fungera finns där.
Hur kan man motivera en tveksam partner?
Ofta hjälper det att:
- prata om kursen som träning, inte problemlösning
- betona att det inte handlar om att peka ut fel
- lyfta att fokus ligger på relationen, inte individen
- förmedla att tempot är lugnt och utan krav
Många blir mer öppna när de förstår att:
- det inte handlar om att “gräva i det förflutna”
- ingen ska övertygas eller förändras mot sin vilja
- det finns struktur, tydlighet och konkreta verktyg
Vad händer om bara en börjar?
Förändring i en relation sker alltid i samspelet. När en person:
- börjar förstå mönster
- ändrar sitt sätt att kommunicera
- möter konflikter med mer lugn och tydlighet
… påverkas ofta dynamiken automatiskt.
Det är inte ovanligt att den mer tveksamma partnern:
- blir nyfiken efterhand
- vill lyssna “lite i smyg”
- successivt engagerar sig mer
Måste båda göra allt?
Nej. Ni väljer själva hur ni använder materialet. Vissa gör allt tillsammans, andra mer var för sig och många växlar längs vägen. Det viktiga är inte hur ni gör kursen, utan att ni börjar röra er i en ny riktning.
Sammanfattning
Ni behöver inte vara lika motiverade. Ni behöver bara vara villiga att börja där ni är. Motstånd är inte ett hinder, det är ofta en del av processen.